Föregående vecka har vi haft fältstudievecka, vilket innebär att vi inte haft någon direkt skola. Vi började veckan med att göra ett besök i en massaiby, belägen i Enkokidongo. Vi som åkte var alla NV-elever på skolan, resterande var indelade i två grupper och gjorde båda respektive besök på andra ställen.

DAG 1 och 2
Besöket i massaibyn var verkligen underbart, men väldigt utmattande. Efter över tre timmars lång resa var vi framme och blev genast välkomnade av massaierna. Detta välkomnade bestod av sång och dans och var en intressant syn. De är verkligen fint klädda med sina särskilda massaikläder och smycken. Dock var vi trötta och blev väldigt glada över att sedan få maten serverad. Det var ingenting speciellt till lunch, utan endast baguetter med pålägg som var medtaget från skolan.

Näst på schemat stod ett kort besök till massaibyn i närheten. Där vi tidigare befann oss var det svenska projektarbetare som bodde, men nu blev vi medtagna till riktiga massai- boenden. Vi fick en kort rundtur inne i hyddorna, som var små och inte gick att stå upprätt i. På ena sidan fanns mannens säng och på den andra fruns. Det var inte alls mycket plats däremellan, utan endast runt en meter. Mannens säng var dubbelt så stor som kvinnans, vilket vi senare fick reda på berodde på att barnen ibland brukade sova där, och inte som vi trodde könsdiskrimineringen. Vi fick berättat för oss att hyddan byggdes av kvinnorna, och om man var riktigt effektiv kunde den bli klar på en vecka. Normal byggtid låg däremot runt en till tre veckor.

Efteråt gick vi tillbaka och slaktade tillsammans en get. En av våra egna elever var den som skar halsen av geten, men personligen stod jag bakom ett träd utan att kolla. Vegetarian som jag är kände jag att slaktning av get inte är någonting för mig och drog mig därför strax tillbaka till tältet med mina tältkamrater, medan de andra flådde geten och gick igenom dess anatomi.
   Från tältet fick vi sedan första parkett när man körde pinnkastning. Att kasta pinne tyder för en massai på att man är en stark man, eftersom man kastar denna för att slå ett djur medvetslöst.

På kvällen väntade riktig massai-mat, för de andra serverades bland annat den slaktade geten, men det fanns även potatis, bönor och chapati, ett oerhört gott bröd!

Dagen därpå var det uppstigning vid klockan sex. Efter det att frukost serverats begav oss iväg för att bestiga ett berg. Vi började på 1250 meters höjd och slutade på ca 1800 meters höjd. Vi hade tur med vädret eftersom det inte var särskilt soligt, ändock var det väldigt utmattande. Väl på toppen lade jag mig ned på en sten och slumrade till, innan vi sedan serverades chai (kiswahili för te). Sedan var det bara att bege sig ned igen, packa ihop saker, köpa smycken hos massaikvinnorna, äta och sätta sig i bussen som skulle ta oss tillbaka till svenska skolan igen.

DAG 3
Under tredje dagen gjorde vi ett besök på en te- farm, något jag måste säga slog besöket i massaibyn. Vi blev välkomnade av Fiona och Marcus Vernon, vita kenyaner. Vad ni kanske inte visste är att här i Kenya finns ett stort nätverk med vita kenyaner, och de var några av dem. De var fjärde generationen som bodde i huset intill te- plantorna. Det var Fionas farfar som år 1910 kommit dit och startat farmen.

Idag är det en oerhört viktigt plantage för familjen och även för landet, eftersom te står för ca 95 % av Kenyas export.

Vi fick en rundtur i trädgården och fick sedan slå oss ned i deras hus där vi fick information om huruvida farmen kom till samt hur te görs. Detta samtidigt som vi fick smaka på deras te, som verkligen var gott!
   Självklart fick vi efter detta besöka plantaget, som sträckte sig så långt ögat nådde. Det man möttes av var minst lika fint som de bilder som finns på baksidan av liptons te. En verkligt underbar syn. Vi fick även testa på att plocka te och bära de korgar som man samlar teet i och kunde rymma 15 kg.
   Plantaget sköts inte med maskiner, utan det är handplockning som gäller. Detta ger inte bara bra med jobb, som är en nödvändighet för Kenya, utan ökar även kvalitén hos teet.

Som avslutning på dagen bjöds vi på hemmagjord glass och juice samt köpte deras te. 250 g te kostade 100 KSH, vilket innebär ca 10 SEK och 100 g te kostade 50 KSH, vilket är ca 5 SEK.

DAG 4
Under den fjärde dagen åkte vår grupp, tillsammans med en annan grupp till Gethahuru Rehabilitation Center, där före detta kriminella gatubarn eller barn som behöver skydd och vård från t.ex. sina föräldrar, andra som lever på gatan eller droger, hamnar. Detta efter att de blivit omhändertagna av polisen och satts i häkte.
   De får stanna på centrat under 3 månader och skickas därefter vidare till en Rehabilitation School, där de sedan befinner sig 3 år, för att sedan skyfflas ut i samhället igen.

Hur som helst började det med att vi fick lite information samt en kort rundtur, innan vi sedan satte igång en stor fotbollsmatch mellan barnen på centrat och oss svenskar. Jag var inte med och spelade denna gång utan tog kort, pratade och spelade lite volleyboll med andra som inte heller var med. Det är otroligt roligt att se hur fascinerade barnen blir av att få vara med på kort och själva få ta några, men blir väldigt uttröttande i längden, vilket slutade med ursäkten om att batterierna är slut.

När matchen var över fick vi smaka på den mat som serverades barnen på centrat – någon blandning av bönor, majs, potatis och lök. Det var inte alls lyxigt, men var ganska gott ändå. Efter måltiden gav vi sedan barnen varsina tandborstar och tandkrämstub, för att sedan bege oss tillbaka till skolan igen. Vanlig skoldag väntade dagen därpå, som slut på veckan.