Jag kan knappt vara inne på mitt rum nu. Det finns för mycket minnen där. I övrigt mår jag hyfsat bra. Jag var på 105 års kalas hemma hos farmor och firade henne, Syster den äldsta och Magnus. Fast syster drog bort några år på farmor, för de blev egentligen 138 år. Det är svårt att inte le och vara glad med de sötaste barnen som finns: Wille och Nelli! Vi gömde oss mest för spöken, men åt och fikade litegrand. Det var faktiskt urmysigt

Tack. Det känns så uttjatat, men jag menar det verkligen! För omtanken fick mig verkligen på bättre humör. Jag har människor i min närvaro som bryr sig, men när någon man inte känner särskilt bra bryr sig betyder det så mycket mer. Visar inte det hur mycket Sverige lever i sin egen "Jag-värld"? Man kan bry sig om sig själv och sina närmsta, men sedan får det vara. Det är för jobbigt att älska, men det är vad vi behöver. Sedan finns de dem som kan visa omtanke även till andra. Tack, det ger mig vilja!

Jag mår illa och kan inte andas. Panikattack brukar det kallas, något som inte drabbar mig särskilt ofta. Tårarna bara rinner, jag orkar verkligen inte. Jag tror jag ger upp nu, det är slut!

Nu har jag precis tränat. Ska börja göra det 2 gånger i veckan nu, fast jag vet inte hur jag ska ha tid (eller ork för den delen) när skolan börjar igen. Får bara hoppas att det ger något mer än smärta.

Låt tiden flöda, rinna iväg
utan att det går för fort

Idag var jag och Davy och solade solarium. Jag vet dock inte om det gav särskilt mycket, men det kanske kommer (förhoppningsvis). Det var i alla fall läskigt framåt slutet för då började det låta jättemycket, så jag trodde den skulle gå sönder!

Idag har även Petter åkt iväg till Umeå för att hälsa på hans broder. Det blir lång tid innan vi ses igen, och när han åkte härifrån i lördags blev det som hastigast eftersom bussen kom precis när vi kom ut. Att passa tider är nog varken hans eller min grej. Fast det känns så lång tid med en vecka!

Det blir i alla fall till att plugga och vila massor nu under lovet! Tanken var att plugga första halvan av lovet och sedan vila, men jag har väl inte kommit igång särskilt bra. Skärpning Simone!

För er som väntar på någon form av uppdatering här, så kommer det med all säkerlighet på lovet. Det ska bli så skönt att vila!

Jag mår dåligt i magen. Tidigare idag mådde jag inte särskilt dåligt mer än att jag var trött, men sen kom illamåendet samt magont, och slutligen spya. Petter är här och det vore konstigt om han inte blivit smittad. Vi har delat glas, mat och saliv, så det vore extremt konstigt annars.

Han är en bra kille dock, och jag känner inte någon sorts pinsamhet ändå fast han fick se mig spy. Jag vill ju inte att han ska få mitt virus. Vi har för mycket i skolan nu båda två, så det är olägligt. Dessutom är vi båda förkylda, men sådant kanske också är oundvikligt.

Mitt inlägg blev inte riktigt som vanlig. Det flöt inte på, jag fick tvinga ut orden. Jag brukar vanligtvis inte göra så, för då är det ändå inte en själv som skriver. Nu ska jag i alla fall sova, och förhoppningsvis mår jag bättre imorgon.

Idag väntar det plugg i kemi. Mycket repetition, men känner att det är nödvändigt. Ska även försöka öppna samhällsboken ikväll och se om jag överhuvudtaget förstår någonting. Annars har jag ju mina kära kamrater som går samhälle, och då får jag väl tvinga dem att försöka banka in någonting i mitt huvud. Om jag ändå inte förstår är jag nog ett hopplöst fall, och då är det bara att vinka hejdå till betyget! Nej, nu ska jag inte vara extrem, jag borde i alla fall lyckas få G.

Idag har varit en ganska rolig dag faktiskt. Den kändes inte alls särskild lång även fast vi slutade sent. Jag har i och för sig redan vant mig vid det i Tullinge, och då blir dagen ändå mer än en timme längre. Jag saknar inte de långa dagarna, jag gillar hellre att bli bortskämd med dessa!