Jag har bloggat nu för att försöka få en självinsyn på mig själv, men jag antar att jag är en sorts tvärtom-människa, för till skillnad från andra har jag lättare att se andras fel, än mina egna. Det är nog mest för att jag inte vill se dem. För om man nu ser ett problem, då borde man ta itu med det och jag vet inte om jag skulle orka det just nu!  För min del får ni gärna kalla mig självgod, eller vad som helst, för jag själv har ingen direkt uppfattning om huruvida jag är. Allt jag vet är att jag är mig själv!

Efter regn kommer solsken. Fast jag anser att det känns mer verkligt tvärtom. Jo, för efter solsken kommer regn. Det är naturens kretslopp: vattnet i molnen kondenserar efter ett tag och faller ned. Nej, det var dock inte vädret jag hade i åtanken när det väl så igenkända ordspråket, fast omvänt, ploppade upp i min hjärna. Jag tänkte mer på att min glädje återigen vänt till sorg. Mer i etapper visserligen, men fler än två glada dagar i rad kan man väl ändå få ha? Jag ska till läkaren snart igen, jag får se fram emot det och inte tänka så mycket. Inte på det dåliga, och jobbiga i alla fall! Jag menar, jag har väldigt många underbara människor omkring mig, och det är det inte alla som har i sitt liv. Sen är jag inte heller beroende av saker. Nej, det var ganska svårt att komma på saker jag skulle önska mig i födelsedagspresent, för det jag helst skulle vilja var att träffa Julia, och annars ville jag mest ha upplevelser. Jag vill flytta utomlands!