Having a break
Fast å andra sidan har jag (räknat från 10.50) inga lektioner på 4 timmar, så tiden finns ju där!
Idag är jag inte heller matvärd längre. Under föregående veckan var jag (och två till) tvungna att hjälpa till vid servering av lunch och middag samt städa efter kvällsfikan, så det ska bli skönt att slippa.
Jag kanske slänger in en uppdatering ikväll, men det återstår att se.
Nairobi National Park
Go Leopards!
Idag hade vi aktivitetsdag och jag var lagledare. Det var både holländska barn, svenska barn och vi på gymnasiet. Jag var lagledare för laget "Leopards", som bestod av de holländska barnen Odette, Lina och Mehdi, de svenska barnen Joel och Efraim samt gymnasieeleverna My, Harald och Anna. Vi var bland de sämsta lagen, men hade i alla fall jätteroligt!
Under dagen fanns även ansiktsmålning och på eftermiddagen drogs en frivillig fotbollsmatch ingång (vilken jag självklart deltog i).
På kvällen blev det lite mys framför brasan och grillning av marshmallow.
Junction
Turen till Junction idag var trevlig. Passade på att köpa mig en handduk, några skolsaker samt dricka och chips. Efteråt blev det ett besök på Yaya coffee house där jag tog en double expresso milkshake. Jag kan säga att det inte satt helt fel, men nu i efterhand mår jag lite illa och har ont i magen (hmm, kan det bero på den där torkade frukten?).
Jag ock Kicki är dessutom numera hyfsat bra kompisar med en vakt som jobbar på Junction. James (som han heter) blev i alla fall väldigt glad när han såg oss, tog våra händer och skakade dem frenetiskt (vi hade hälsat och pratat med honom när vi var på Junction med boardingen). Tydligen hade han jobbat här på skolan tidigare, så han har nog inga mörka motiv!
The card to freedom
Igår fick vi äntligen våra ID-kort, så nu får vi röra oss lite mer fritt utanför murarna (nu låter det som att vi är på värsta fängelset, men så illa är det inte).
Idag började skolan mer på riktigt, med Fysik-laboration, matteräkning, engelska samt den nya kursen U-landskunskap. Under sistnämnda lektionen gjorde vi vår första tur utanför murarna på egen hand. Som läxa fick vi att skriva om denna: Vad vi såg, hur vi kände samt vart vi gick.
Jag tänkte sätta igång nu, så kanske ni kan få se den här på bloggen antingen idag eller imorgon!
Being active
Igår började skolan mer på riktigt, eller nja kanske inte. På schemat stod det svenska, matte och engelska, men det blev mest information. Dessutom höll vi bara på fram till lunchtid.
Efter lunchen åkte vi sedan på en rundtur i Nairobi, där vi fick se lite mer än bara skolområdet, vilket var väldigt roligt!
När vi sedan kommit hem satte vi oss med varsin dator (eller brevskrivning) vid poolen och bara tog det lugnt.
Idag körde vi igång klockan halv nio med Kemi. Ja, det var vad vi trodde, men det gällde bara dem som skulle läsa Kemi A. Jag fick därför en timme att fördriva, och till skillnad från de andra som också skulle läsa Kemi B i klassen kände jag inte för att vara aktiv så tidig på morgonen, så jag lyssnade på musik och kollade på när andra körde tennis.
När timmen sedan flutit förbi hade vi mentorstid då vi fick våra scheman och lite svar på frågor. Mitt schema är väl kanske inte det allra bästa, men jag klagar inte. Kommer läsa Kemi B- samt hela Svenska B-kursen detta år, vilket gör att jag får mindre på schemat nästa år (däremot får jag läsa hälsopedagogik då istället).
På eftermiddagen solade vi ett tag vid poolen och strax efter halv 5 begav vi oss till Impala Sportcenter där vi gick på ett aerobicspass. Jag kan säga att jag absolut inte har någon taktkänsla och verkligen ingen kondition så det gick väl mindre bra. Tänk då att vi bara höll på i en halvtimme och med den så kallade "beginners class". Jag är ganska så säker på att mina kompisar hemma i Sverige skrattar åt detta, eftersom de vet att jag aldrig skulle gå på ett aerobicspass där. Ja, vad kan man säga, jag föll för grupptrycket, men det händer nog inte igen!
Nu har jag i alla fall testat på det!
Where I stay
Internatet och skolområdet:
Impala Sportcenter
Idag hade vi som sagt ledigt från skolan. Detta resulterade i att jag gick upp runt halv 12, åt frukost och sedan begav mig med många andra internatelever till Impala Sportcenter. Jag, Kicki, Louise, André, Tobbe, Anja och Jenny valde att spela squash och eftersom de flesta av oss var nybörjare använde vi oss endast av två banor och turades om med att spela (två på varje bana åt gången).
Tobbe lärde mig och Kicki reglerna, medan Louise lärde Anja, André och Jenny. Det var verkligen jätteroligt att spela squash och rejält bra träning (även fast jag kanske inte kände mig som värsta proffset). Min vänsterarm är helt slut!
Det är verkligen jättebilligt att sporta här i Kenya. Det kostade oss endast 17 SEK vardera att spela i 60 minuter (egentligen 45, vi råkade köra över men slapp betala för det) och då ingick banor och hyrning av racket samt bollar.
Att gymma kostar ca 30 SEK och det var ett hyfsat fräscht gym (enligt de som var där).
Tennisbanor, basketplan, badmintonplan samt volleybollplan finns på skolan, så om man får ihop ett gäng kan man spela något av det gratis. Racket samt bollar finns att låna av skolan.
Idag spelade jag tennis för andra gången här, men efter att ha spelat squash blev det verkligen annorlunda. Det gick inte alls särskilt bra helt enkelt!
Back to when it started
Kicki (Kristine) var skamsen igår när hon klivit på bussen som skulle ta oss till skolan för första gången. Hon råkade nämligen betala 100 US dollar (vilket i svenska kronor blir drygt 800) till några som hjälpte till att lasta väskor. Liten miss där på hennes sida, men det gav oss i alla fall ett gott skratt, medan hon själv lärde sig en läxa (och kan skratta åt det senare).
Vi skriver upp oss på en lista* för att sedan ta bussarna på en kort tur i närheten och sedan till en park.
Vi är 53 elever på internatet och 150 elever på skolan - från ettan i grundskolan till trean i gymnasiet. När vi åkte iväg hade inte alla internatelever anlänt, men det var ändå en hel del som åkte.
Vi åkte en liten busstur runt om och fick lite fakta, innan vi åkte till parken.
Lite sådär lagom turistaktigt gick vi in i parken och kollade oss runt. När vi kommit en bit in delade vi dock upp oss, och gick i mindre grupper. Det var ett mysigt område, med mycket Kenyansk aktivitet.
*Varje gång man lämnar skolans område måste man skriva upp sig på en lista. Man får inte gå färre än två och måste vara tillbaka innan halv 7 då det börjar skymma. Allt för säkerheten!
First day
idag började mina föredetta klasskamrater i Huddingegymnasiet. Idag började jag i Svenska skolan i Kenya. Det var en dag med information och inte alls särskilt ansträngande. Vi fick en rundtur på skolområdet.
Imorgon är det Public Holiday, på grund av folkräkning. Det vill säga, ingen skola!
Karibu Kenya!
Jag mötte upp Kristine -min nuvarande reskamrat och kommande skolkamrat, på Arlanda. Med nöd och näppe fick jag med mig allt baggage, men det var verkligen på gränsen.
Väl igenom säkerhetskontrollen kände jag att jag kunde pusta ut, allt kom ju med!
Drygt 2 timmar efter avresan från Arlanda landade vi på Schipol airport i Amsterdam. Eftersom vi hade ca 3 ½ timmar att spendera där tog vi det rejält lungt. Kristine köpte sig den rosa versionen av DKNY-äpplena (som vi numera vet heter Fresh Blossom), innan vi begav oss till gaten för att se så att allting stod rätt till.
Vi drev omkring ett tag på flygplatsen, åt pizza och kollade i affärer. När det väl var dags att boarda märkte vi att man behövde gå igenom en ny säkerhetskontroll. Nu kanske jag var naiv som trodde att det räckte med den på Arlanda, men jag blir så stressad av dem!
Denna gång tog de in min cabinväska för att skicka den med de andra väskorna - ja, det är i alla fall vad de sade och jag hoppas verkligen att jag kommer få tillbaka den i Kenya (och slipper krångla och betala något extra).
Nu är vi alldeles strax i Kenya - mitt nya hem! Ja, i alla fall för de kommande 10 månaderna. Just nu känns det så himla overkligt, men förhoppningsvis ändras det ganska snart!
Både jag och alla mina väskor kom fram väl behållna. Jag har nu hunnit installera mig i mitt rum och få det mesta uppackat. Vi fick även åka på en guidad tur (fler bilder kommer, internet är segt)
Pretty soon
Om 17 timmar avgår flygplanet från Arlanda. Kompisarna är omkramade, väskorna är färdigpackade och magen pirrar för fullt. Jag är taggad och redo att åka härifrån nu, även fast jag vet att jag kommer sakna mycket här i Sverige.
Detta blev ett kort inlägg, men det får duga för ikväll.
Pictures to remember
Även fast jag är helt säker på att jag kommer att ha ett underbar år i Kenya med extremt mycket upplevelser börjar jag nu inse att jag kommer att missa mycket som händer här hemma. Ett år är ändå en ganska lång tid då mycket hinner hända.
Som avskedspresent fick jag ett block och en penna och som tack för att jag hjälp till på diskantkörslägret fick jag ett biopresentkort laddat med 300 kr.
Jag sitter på pendeltåget
Om 3 dagar kommer jag vara i ett annat land,
ett land där det inte finns några pendeltåg
Jag kommer få uppleva ett land med helt annorlunda kultur
Där man måste vara extra varsam med energin man förbrukar,
eftersom det annars kan leda till strömavbrott
Ingen runt omkring mig vet om vilken resa jag snart ska göra
Ingen runt omkring mig vet om att jag nu tar in bilder av min omgivning,
som jag sedan kan plocka fram under det kommande året
För att minnas Sverige
Imorse åkte jag återigen till Salem för att träffa Mian. Det var renovering i Softrummet, även fast jag inte var särskilt delaktig. Hur som helst var det i alla fall roligt att vara där ett slag, även fast det blev ganska kortvarigt.
Jag åkte hem en snabb sväng för att sedan åka och hälsa på broder samt barnen. Det blev lite lek i lekparken, där jag för övrigt stötte på Rönninge skolas föredetta biträdande rektor samt friendsansvarige Ann-Britt Jonsson. Jag kan väl säga att hon var en av de sista personerna jag förväntade mig att stöta på där, så det blev lite av en rolig överraskning med kort kallprat innan vi återgick till att leka med våra respektive småsläktingar.
Efter ett tag kom syster till parken och lite senare mötte vi upp Pillan. På kvällen blev det till att äta mat och sedan spela Alias. Jag måste säga att jag hade glömt bort hur irriterande min broder verkligen kan vara, och har nu bestämt mig för att detta var sista gången jag spelade spel med honom.
The best thing there is...
Preparation for the journey
Nu är det bara 4 dagar kvar och sedan bär det av till Kenya. Nervositeten börjar så smått krypa sig på mig, men jag är allra mest förväntansfull. Däremot fasar jag att jag inte kommer få ihop packningen. Insåg alldeles nyss att det bästa blir att ta sovsäcken i handbagaget, eftersom den annars tar upp halva väska nummer två. Så nu med lite omtänk borde det nog fungera. Har lite kläder kvar att tvätta, något mer att köpa, men annars ska jag försöka få ned allt i väskan nu ikväll.
I övrig har jag haft en mysig dag idag med Jonas. Drack även dos nummer två av dukoralen, så nu är skyddet mot kolera fullständigt. Dessutom har jag hämtat ut inolaxol, den medicin jag antagligen kommer få ta ett tag för att få reda på mina magproblem. Även fast jag hatar att erkänna det (eftersom det är en sådan krånlig medicin), verkar det faktiskt hjälpa.
Men visst vore det trevligt om det faktiskt blev bra i magen min!
You are the sunshine of my life...
I miss you guys!
På kvällen åkte jag sedan hem till Julia och träffade henne, E! och Hilda. Jag kan ju säga att både Julia och Hilda är mycket nervösare för min Kenyaresa än vad jag själv är. De är så himla söta, däremot gör de att jag känner av mera hur mycket jag kommer sakna dem alla!
Och hur mycket jag redan har saknat dem under året som gått. Jag saknar Rönningegänget helt enkelt, och när jag kommer tillbaka ska jag se till att vi umgås mer än vad vi gjort under första året i gymnasiet. Jag får helt enkelt ta arslet ur soffan och pallra mig över till dem!
Puss på mina sötnosar, det kommer bli svårt utan er (även fast jag nog tror att jag klarar mig)! <3
Friends, love and family
Igår var en trevlig dag med avskeds/födelsedagsfest för mig. Åh, vad jag kommer sakna alla kompisar! Hur som helst var det lite dricka, trevlig musik och mycket prat. Flummigt värre helt klart, precis som det ska vara!
Idag var det släktkräftskiva i stil med "hejdå Simone, grattis i förskott!", även det oerhört trevligt. Jag älskar mina syskonbarn och kommer verkligen sakna dem när jag är borta. Jag kommer ändå missa ett helt år av deras uppväxt, de gamla kommer ju ändå förbli som de är.
One week left
Det ska bli roligt att se om jag lyckas! Nu har jag visserligen försökt slänga ihop allt vad jag kan i väska nummer ett, men i princip alla skor kommer åka i väska nummer två. Intressant indeed, jag hoppas verkligen på att slippa packa om allting!
När jag nu packar märker jag att jag visst har en del av de där tjejiga egenskaperna. I många sammanhang undrar jag ofta om jag verkligen blivit rätt kön, men jag är övertygad nu om att jag verkligen är ämnad till att vara tjej!
Samtalen med annat folk om hur det kommer bli i Kenya leder alltid till samma slutsats "Vi lär ju märka det där nere". Just den meningen har kommit att bli ganska vanlig nuförtiden, och särskilt allt eftersom man får fler och fler frågor.
Nu är det en vecka kvar och sedan åker jag!
...Och detta inlägg blev lite random, men det får ni leva med!
Long time no seen
Idag gjorde jag ett trevligt besök hos Linn E. Efterlängtat, eftersom det var ett tag sedan jag träffade henne. Kort och gott blev det prat och tédrickande samt en tripp in till stan!
På kvällen tog jag sedan med mig Jonas hem och vi kollade på film. Juno blev det, en film vars soundtrack jag starkt gillar, den är underbar!
...Hur som helst en bra dag!
Someday I'll be somewhere else
In a world far away from this
It's all starting to get real now
Idag hade jag tänkt påbörja min packning lite smått. Eller påbörjad kanske den redan var, men tanken var att en väska skulle fyllas. Det har den också, och det är knappt hälften av de kläder jag ska ha med mig. Hur ska jag lyckas med det här? Jag, som är jättedålig på att packa. Som alltid lyckas ha dubbelt så stor och tung väska som alla andra.
Nej, nu blir det att börja om. Imorgon kanske, för jag tänkte inte vara vaken så mycket längre nu.
Tidigare under dagen var jag och växlade pengar. Nu har jag i min ägo Kenyansk Shilling (KES). Min resa blir mer och mer verklig för mig. Det kommer att hända, hela mitt liv kommer att förändras under ett år. Visst lär studierna vara ganska snarlika, men kulturen, miljön och levnadssättet kommer bli helt annorlunda. Jag kommer att spendera ett år i Kenya, i Nairobi, som visserligen är en internationell stad, men helt annorlunda från det hetsiska Stockholm.
Jag är peppad!
Vaccination: Check!
Nu är det endast 10 dagar kvar innan jag reser till Kenya. Hela veckan har jag planerat in möten med människor, medan hela nästa vecka ser öppen ut. Än så länge i alla fall!
Idag har jag träffat Kristine, som är en tjej från Älvsjö. Hon kommer också studera sitt andra skolår på Svenska Skolan i Nairobi, i samma klass som mig. Vi kommer att ta samma plan ned den 22 augusti kl. 15.00.
Kristine kom hem till mig runt halv två. Jag var som vanligt ute i sista minuten och joggade ut så fort jag hörde bussen komma, precis lagom tills att Kristine klev av bussen (ja, det är extremt kort väg till busshållsplatsen från mitt hus för de som inte vet). Vi fikade lite kladdkaka och kaffe samt pratade och undrade saker. Det blev en hel del om ämnet "Hur tror du att det kommer att vara?". Ett väldigt roligt och peppande möte!
Jag tror vi kommer att få det underbart, och nu vet jag i alla fall att det finns minst en person som går att umgås med, även fast jag är helt säker på att det finns många fler. De jag haft kontakt med på facebook verkar vara väldigt trevliga, så vi blir förhoppningsvis ett superbra gäng!
Innan jag träffade Kristine var jag dock på Bredängs vaccinationscentral och tog två sprutor till. Den allra sista sprutan inför resan kommer jag att ta på måndag (hon ville inte ta för många samtidigt). Jag kommer alltså vid avresa ha fullt skydd mot Gula Febern, Tyfoid (bakteriesjukdom orsakad av Salmonella Typhi) , Menigit (hjärnhinneinflammation) och Hepatit A. Dessutom kommer jag att dricka min andra dos Dukoral om ungefär en vecka, och får även fullt skydd mot Kolera.
Hepatit B har jag visserligen skydd mot, men jag måste ta sista sprutan nere i Kenya ungefär 5 månader från idag.
Dukoralen, som jag fått höra ska vara så äcklig var inte alls särskilt farlig. Om inte annat luktade den himmelskt gott - Hallon!
Visst hade den även en hallonsmak, men den var lite småblandad med bikarbonatet och vaccinet, så smaken var väl ungefär som Samarin (fast utan den smöriga konsistensen och istället med hallonsmak - enligt mig godare). Nej, det jobbiga var nog att fasta. Man skulle inte ens få dricka vatten, men jag härdade min törst. Kom dock på mig själv flera gånger med att vilja ta mig ett glas kall dricka.
Nu låter det visserligen som jag var tvungen att fasta hela dagen, men det rörde sig bara om två timmar. Men visst blir man väl ändå mer sugen på att ta sig en matbit eller dricka ett glas dricka när man är tvungen att fasta? Speciellt när man vet att klubban man fått vid vaccinationen väntar på en (på tal om det glömdes den bort och väntar än, så den får glädja mina smaklökar imorgon).
Nu har jag än en gång lyckas hålla mig vaken längre än vad jag borde. Även fast jag bestämt sade till mig själv "Ikväll ska du inte lägga dig alltför sent".
Ändock sitter jag här - fast i bloggläsande (http://salomonikenya.blogspot.com/) och nu även eget skrivande! I kenya planerar jag dock terapi mot elektronikens under. Man kan inte slösa på energin såsom man gör här i Sverige, och om man har alltför mycket igång blir det strömavbrott. Det bästa vore kanske att lämna datorn hemma, men nej den är nog väldigt bra att ha - om inte för skolpluggandet i alla fall för att hålla sig själv och andra uppdaterade!
Family
Idag har jag utfört några ärenden (som det så fint brukar heta på vuxenspråket), bestående av besök hos SYV, besök på banken, beställning av pengar och myggnätsköpande. Nu är jag helt slut, vilket visserligen även kan bero på att jag inte sov så bra inatt. Först tog det ett tag tills jag somnade, sedan vaknade jag stup i kvarten hela natten igenom.
Who are you?
Tro sig veta vem personen är,
utan att bry sig om hurdan personen är under ytan.
.. Det brukar heta "att döma hunden efter håren", och jag är nog ganska bra på att göra det!
two weeks left
Idag kom Nina (min förra lärare) och hennes son Matteo hit. Vi åkte och mötte upp Pillan, Wille, Nelli, pappa och Ann vid personnebadet. Tanken var att syster också skulle vara där, men seg som hon är kom hon dit efter oss och tog även med sig sina kompisar Cissi och Mickis. Vad vi förstod innan vi åkte hemifrån var att det endast skulle vara Pillan, syster och barnen, men det blev en stor skara. Ja, som sagt!
Mysigt hade vi det i alla fall. Pratade, fikade och umgicks helt enkelt!
På kvällen bar det sedan av till Nettan. Jag, moder och Mossberg gick dit och åt mat och umgicks! Innan maten tog vi oss faktiskt en promenad till Fruängen också. Då kände jag mig rejält duktig!
Nu är det endast 2 veckor kvar till jag åker till Kenya. Yees, nästnästa lördag bär det av till Arlanda. Sedan Amsterdam och slutligen Nairobi! Jag längtar verkligen, men önskar så att väskorna kunde packa sig själva!
Being social
Igår kväll träffade jag Johan. Vi åt potatisbullar (middag for sure), pratade och drack drinkar. Mysigt värre var det. Blev dock lite tagen på sängen (haha, älskar det uttrycket) när Nettan och Felicia kom förbi för att kolla på altanen. Inte något väntat besök, men det var trevligt att se dem!
Idag satt jag återigen ute i solen och myste. Syster den äldre kom även förbi ett slag med Philip. Det blidde ett kort besök, men trevligt i alla fall. Vi pratade feces (bara för att det medicinska ordet låter mycket trevligare), ett samtalsämne som jag kanske inte brukar prata om. Alltid intressant dock!
På kvällen tog jag sedan moppen till Trångsund där jag träffade Joakim, Erik, Lille, Sofia och Terran. Vi lagade och åt tacos (jag med quornfärs förstås). Gott var det och roligt umgänge. Flummigt var det också!
Staring at the sun
Dessutom har jag kontaktat cdon och hört efter varför våran order blev annullerad. Jag känner mig lite sådär blond, eftersom jag använt mitt namn till min moders personnummer (man måste vara myndig för att få beställa), men nu är det i alla fall ordnat och en ny beställning är gjord!
Nej, nu ska jag sätta mig i solen igen. Det jag allra mest vill är att få lite mer färg i ansiktet (blekfejs liksom)!
Waiting
Att vänta på något man tror ska komma, men inte kommer just då.
Kanske kommer det senare, kanske kommer det inte alls.
I sådana fall har man lagt ned tid i onödan.
Jag är ofta tålmodig av mig, men ibland har jag svårt för att vara det.
Ibland går tiden så mycket saktare, så att varje minut känns dubbelt så lång.
Ändå känner jag mig tvungen att fortsätta, om det nu dyker upp.
Don't look back into the sun
Idag var jag med mina systrar, Philip (systerson) och moder till Sundby Gård. Vi solade, pratade och badade. Det var mysigt!
Nu sitter jag och lyssnar på musik och tänker på att packa inför Kenya (började lite smått, men ah.. Gick väl mindre bra). Imorgon kommer jag vara ensam hemma, så om någon känner för att göra mig sällskap slå mig en pling!
Choices
Någon gång om året står jag där.
Försöker att förstå vad det är jag vill.
Försöker att välja det som är bäst för mig själv.
Ändå tycks jag alltid välja fel, hur jag än gör.
Jag har prövat olika vägar, men ingen tycks ta mig till mitt mål.
Hanging out
Efter att vi kommit hem igen utklassade jag honom på "när och fjärran"-spelet, och nyss såg vi Beck!
Det har varit en trevlig dag helt enkelt!
social classes
Idag var jag på informationsmöte för Kenyaresan. Jag, syster och moder åkte in. Vi hade svårt att hitta hem till familjen Richter (där mötet hölls), men tillslut kom vi dit! De hade ett jättestort hus på djurgården, så man kände ju att man inte riktigt tillhör samma samhällsklass som dem. Något jag även tyckte var roligt var att de precis som Richie Rich (om ni nu vet om den filmen) hade en liten dollar-hund (nej, han hette inte dollar eller hade dollarmärken på sig, men var ganska lik).
Hursomhelst var det i alla fall trevligt folk! Endast två fler elever som båda skulle gå naturvetenskap (precis som mig) kom, men det var i alla fall roligt att se hurdan de var (även de tillhör en annan samhällsklass, men de verkar vara trevliga).
Idag fick jag även tillbaka min dator och kamera. Snacka om att jag var överlycklig när jag fick veta (var rädd att jag inte skulle hinna få dem innan jag åker till Kenya). Efter det träffade jag sedan Raqqi igen, vilket var oerhört trevligt och efterlängtat!
Lost like always
Innan jag hann komma hem till Moa vimsade jag omkring på moppen i Vårberg. Jag var väl osäker innan på om jag skulle hitta, men tänkte att det ändå inte kunde vara så svårt. Sedan hamnade jag i Vårby gård istället och bestämde mig för att erkänna att jag var helt borta. Det känns bara så typiskt mig det där!
Nu har också Raquel kommit hem efter att ha varit borta en halv evighet så imorgon kommer jag äntligen få träffa henne igen! Efter det att jag varit på "inför Kenya"-möte vill säga. Tror vi är tre eller fyra stycken som ska ses, vilka vi alla kommit in på reserv (och missat de tidigare informationsmötena). Det ska bli trevligt att se vad för sorts folk det är. Mindre trevligt att gå upp tidigt dock, men det är det nog värt.
A la peaceful melody
Idag har knappt något alls hänt. Satt hemma och tråkade hela förmiddagen och eftermiddagen. På kvällen kom sedan syster och hennes kompis Cissi hit. Vi åt hamburgare, lyssnade på musik och körde lite singstar. Helmysigt!
