Nu har det gått jag vet inte hur länge sedan jag senast skrev. Synd att bloggen bara skulle dö ut såhär igen.

Hur som helst är jag, som de allra flesta säkert vet, tillbaka till Sverige. Jag saknar Kenya oerhört mycket och längtar verkligen tillbaks dit. Ska bli så kul att få åka dit i april igen och se det underbara landet och träffa alla kära vänner. Fast nu får detta räcka som blogg inlägg, kanske kommer fler, kanske inte.

Idag hade jag och Rebecca en liten tävlingslek vi valt att kalla "Fångarna på Svenska Skolan", då den har lite fångarna på fortet-stuk över sig. Det blev faktiskt väldigt lyckat, med väldigt peppade och tävlingsinriktade lag! Det var björnarna som mötte lejonen (lagen fick själva välja namn och inspererades av Wild Kids), och trots en väldigt jämn kamp vann slutligen björnarna i utslagsgrenen "Sten, sax, påse". Ikväll får de sitt pris, vilket är en filmvisning med popcorn, läsk och ice tea inkluderat.

Anledningen till att det inte är någon skola idag är en långhelg. Eftersom vi firar kenyanska helgdagar snarare än svenska missade vi kristi himmelfärd, men firar nu istället Madaraka Day. Denna helgdag som är imorgon, ger oss en klämdag idag, varav ledigheten, vilket i och för sig är ett svenskt påhitt, men ger oss tillbaka den förlorade långhelgen ni i Sverige hade för inte så längesedan.

Trots helgdag blir det nu återgående studier i kemi. Har ett avgörande prov på torsdag, vilket gör det nödvändigt för mig att prestera bra på. I övrigt är det dock inte så mycket skola kvar och endast 12 dagar innan resan till Sverige. Det känns väldigt konstigt måste jag säga, men å så skönt det ska bli att få träffa allt folk!

Idag tas en del av mitt liv iväg från mig. En stor del, som under många perioder hjälpt till att hålla mig uppe. Som funnits, utan att kräva särskilt mycket. Jag är inte ens där! Får ingen tid att säga hejdå och har inte heller någon möjlighet att ta mig dit och göra det. Ingenting kan jag göra för att få vara där nu, och det gör ont.



Jag älskar dig, och kommer sakna dig oerhört mycket!

..Snälla bli bra!

Idag handlade jag kläder på Toi market. Det blev fem tröjor, en mössa och två små väskor för 550 KSH, alltså ca 50 SEK. Lite sådär värt kan man tycka, eftersom det endast är ett H&M-linné hemma i Sverige. Hur som helst var jag där med världens bästa Ellen Sturesson, och vi hade roligt minsann. Mysig fika på Java blev det efteråt, men bara en kaffe. 90 KSH kostade den, alltså ca 8 SEK. Förstår ni att jag kommer få svårt att leva när vi åker hem till Sverige igen? Det är endast 25 dagar kvar nu, vilket känns extremt konstigt och nostalgiskt. Jag kommer sakna Kenya så mycket och även människorna här!

---

Imorgon är en stor dag och jag kommer hålla tummarna. Vill så gärna veta redan nu helt säkert att det ska gå bra, men såklart kan man inte se in i framtiden ens de gånger man verkligen önskade att man kunde det. Hur som helst önskar jag lycka till!

Det var längesedan jag skrev här nu, men har verkligen ingenting särskilt att säga. Var i Diani över påsk och hade det jätteroligt. Sola, bada, äta och vila under dagarna och sedan festa på kvällarna. Till och med inpå natten varade det nu. Kändes ovanligt och skönt att inte ha någon tid att tvunget passa!

 
(Bild av Anja Ohrankämmen)

Annars är det väl mest skola just nu. Fast piercade tungan gjorde jag ju i och för sig!

---

Så hände något oväntat, som gjorde att jag för första gången här i Kenya verkligen önskar att jag vore hemma i Sverige istället. Kanske inte till så jättemycket hjälp, men i alla fall där. I närheten. Det känns tungt att inte riktigt veta, men jag önskar så att allting ska gå bra, liksom ordna sig till det bästa.



..Ninakupenda!

Regnet öser ned. Så som det aldrig gör i Sverige, men så ofta i Kenya. Liksom sköljer bort allt gammalt och lämnar kvar något nytt. Jag har svårt att sova, men visst är lätet av regnet mysigt. Ställde mig och kollade ut över skolområdet, såg hur det öste. Kände för att springa ut, leka barn såsom jag och Rebecca gjorde igår när vi startade lerkrig. Fast idag får det vara, idag ska jag vara vuxen. Idag ska jag gå emot vad jag känner och stoppa i mig en tablett. Förhoppningsvis blir dunkarna mer avlägsna.


(Svensk bild)

Om det varit ett konstigt veckoslut - både roligt och mindre roligt, men definitivt konstigt! Allting kan vi säga började under idrottslektionen i torsdags. Vi spelade spökboll och klumpig som jag är råkar jag gå rakt in i en stolpe, något jag inte skulle rekommendera. I alla fall ledde det till en stor bula och jobbig huvudvärk. Hur som, det går över tänkte jag och vi bakade våfflor dagen till ära (för att det var våffeldag vill säga, inte för att jag var klumpig). Sedan blev det matteplugg, vilket inte alls gick särskilt bra (jag tror alla som försökt plugga med jobbig huvudvärk förstår varför), så det togs huvudvärkstabletter istället och bar av till sängs.

Dagen efter, nu fredag alltså, återstod huvudvärken och jag svängde förbi sjuksyster våran för att få lindrande piller. Hon undrade vad det var som skapade huvudvärken och jag förklarade. En panodil ficks och rådet om att ta det lugnt med alkohol för att jag säkert har fått en lätt hjärnskakning. Till en början var jag lite skeptisk till det, men eftersom det snarare blev värre under dagen, trots huvudvärkstabletterna, så har jag kommit fram till att så måste det vara! Fast skoldagen fortsatte trots allt och avslutades med matteprov. Kändes ganska lätt, men jag hade lite svårt för att koncentrera mig, så det lär vara en del slarvfel. Förhoppningsvis blir det bra betyg i alla fall!

Efter skolans slut bar det direkt av till Frö och vidare till familjen Davey för att rida ut. Det var jag, Frö, två av Frös kompisar och två stycken som arbetar i stallet som red ut. Det var verkligen jätteroligt och mysigt. Lite annorlunda att få rida dessa hästar jämfört med dem på Karen. Känns så mycket bättre när de är välgödda och inte är stela som krattor. I alla fall blev det ganska sent, så jag kom inte hem förrän runt halv nio, nu med ännu mer dunkande huvud. Ändock hade jag bestämt mig för att gå ut på kvällen och så blev det. Tog det lugnt dock, satt mest och pratade, men jag kan säga att natten var hemsk. Om jag mådde dåligt! Fast jag får väl skylla mig själv antar jag.



Idag fortfarande dunkande huvud och väldigt matt, men eftersom strutsridning stod på schemat satte jag mig på skolbussen för att få uppleva denna "once in a lifetime-experience". Vi sitter ju mest på buss i alla fall, tänkte jag, men då glömde jag bort vad för vägar det finns här i kenya. Det är ju inte direkt fint asfalterade vägar, utan väldigt mycket gropiga vägar. Jag tror jag skakade i lite mer huvudskakning under den sammanlagt fyra timmars tur det krävde. Fast visst var det spännande att få rida struts! Väldigt nervöst till en början, men så annorlunda från att rida ponny var det inte. Tänk dig att rida barbacka på en väldigt liten, spinkig ponny, så har du ungefär hur det känns att rida struts. Nej, nu ska jag nog få rebecca o ta en regnsdusch med mig och sedan ska det bära av till sängs.


(bild av Katarina Strömbäck)

Nu är det endast två dagar sedan blir det till att fira. Det blir att köpa tårta, samla vänner och öppna en champagneflaska (även fast jag egentligen inte dricker champagne), för på fredag är det nämligen slut på fysik A-kursen! Jag har sett fram emot denna dag en lång tid, alldeles för lång tid! Ska bli skönt att få vila från fysik ett tag. Sedan att jag blir tvungen att läsa B-kursen i trean ska jag förtränga ett tag.

Vad har mer hänt sedan sist. Inte så mycket faktiskt. I fredags såg jag, Lina, Anna M och Ebba på en pjäs på Hillcrest där Boris och Roie (och andra random människor förstås) medverkade. Pjäsen i sig var väl inte sådär jättebra, men skådespelandet måste jag applådera. Nu kommer dock en rolig sak. När det sedan var dags att lämna skolan och åka till Double inn trodde vakten på Hillcrest att jag var en av deras inneboende elever som försökte rymma därifrån. Jag sa om och om igen att jag var elev på svenska skolan, men det tog ett tag innan han fick in det i sin hjärna. Sedan åkte vi i Boris något så överfulla bil, vilket slutade med punktering. Efter ett tag kom dock en taxi och hämta upp oss och vi kom slutligen fram till Double Inn. Det var en rolig kväll!

På lördag chillade jag bara med en kompis, kolla på film och åt pizza, väldigt avslappnande faktisk. Sedan dess har det varit Veronica Mars och plugg som gällt.

För lite mer än en vecka sedan kom Matte och Pillan ned. Det var verkligen jätteroligt att se dem, men visst kunde jag bli riktigt irriterad på brorsan. Allt som vanligt alltså! Vi åkte till Zanzibar där vi solade, badade och njöt av värmen. Det allra roligaste var dock att dyka med delfiner, men jobbigt måste jag säga att det var! Hoppa i, simma efter delfinerna och sedan upp igen. Inte så mycket vila emellan, men det var det värt.

När vi kommit tillbaks hem till Nairobi åt vi jättegod sushi på Furusato. Verkligen underbart gott, och värt varje öre. I övrigt åkte vi till City market och Toi Market för att inhandla litegrand.

Under fredag morgon åkte de hem och jag hjälpte Rebecca med hennes projektarbete. Meningen var att jag skulle hjälpa till hela helgen, men under lördagen var jag så trött på allt och ville bara ut, så det slutade med att jag följde med de andra till Club Barn anyway.

Om man verkligen älskar någon ska det inte behövas bekräftas stup i kvarten...

Simone säger (00:22):
och förlåt att ja är dålig på att hålla kontakt, men kom ihåg att du är bäst o att ja älskar dig iaf!

Linnéa säger (00:22):
men jag är minst lika dålig på det. man kommer av sig i vardagen och så. men jag älskar dig också det förändras ju inte direkt.

---

Nu har lovet varat i 5 dagar. Det har gått något ofantligt snabbt och allt jag kan tänka på är att det snart är slut. Ändå längtar jag. Nej, inte till skolan, men till att lördag ska komma! För vet ni vad? Min broder och Pillan kommer ned då, och det ska verkligen bli underbart att träffa dem igen! Att få ta det lugnt och softa 2 dagar mer än vad jag annars skulle fått.

Imorgon blir det chill, kanske lite sola vid poolen. Fast plugga blir det också till. Ligger så mycket efter, så det blir att ta igen stort! Sedan blir det en lugn kväll ute med Lina.

Sportlov, here we come!

Som ni ser ovan startade sportlovet lite mindre lyckat, men nu blir det att njuta av ledighet i en vecka. Plugga ifatt lite blir det väl också till, men i alla fall!

Åh, denna dag var efterlängtad speciellt eftersom groundingen upphör att gälla halv nio ikväll. Nu blir det en rolig helg ute och sova över hos en kompis från och med ikväll